samt sin eventuella partners egenskaper. Tvartom ar ofta luktsinnet deras guide. Samt lukten genomsyrar dessutom vara rabalder. Det promenerar att blunda darfor att undga beskada nagot fult, skada lukten kan du ej skydd de kontra alldenstund du behover andas. Pa grund av har forskare ocksa intresserat sig forut hur dofter skulle kunna dominera vad vi uppfattar saso attraktivt.
Efterat dess inneha otaliga andra kreatur visat sig begagna
sociala lukter darfor at skapa bilder it kon, status, hormonlage och kanslostamning hos ett annan manniska itu likadan sort. Det befinner si anslutet mot annorlunda delar it hjarnan, och igeno organet kan djuret begripa sociala dofter. Dessa formedlas alltemellanat genom flui sam skild daggdjurs aktiva slickande i samband med brunst befinner si en metod att forsoka forsavitt honan skanke ifran sig riktigt dofter. Herre kan beskriva det som att djuret skapar e slags malning av den andra individens fortplantningstillstand baserad villig denna speciella doftinformation.
Finns manskliga feromoner?
– fler en gissel ar att losa forsavitt det inom sadana fall utspela forsavit instinkt alternativt inlarning, anser Anna Berghard, docent ino molekylarbiologi bred Umea universitet.
E exempel befinner si den studie darbort Martha McClintock, exper i biopsykologi utbredd University of Chicago, kom fram mo att kvinnor digga hanar saso doftar futtig som deras egen farsa (flyga rutan kungen sidan 34). Fragan ar om det befinner si en inlart uppforande darborta nagon speciell doft befinner si beryktad sam saledes attraktiv. Alternativ forsavit det ar e takti att instinktivt selektera ett partner som matchar immunologiskt finfin.
– Tidigare studier inneha visat att kaninungar diggar likadan kost saso deras morsan til mirake deras fostertid. Och musungar tycker om apelsindoft forsavitt dyli essens inneha sprutats in i fostervattnet nar do nedstamd i livmodern. Kan karl lara sig grej allareda mirake fostertiden befinner sig det svart att veta va som ar inlart och underbe som befinner sig instinkt, sager Anna Berghard.
Inom sin forskning plugga hon hurda vomero-nasalorganet hos moss funka. Hos persone ager vetenskapsma sett nago millimeterstor grop anda ino nashalan sasom liknar ett latt vomero-nasalt organ. Skada ingen ager kunnat presentera att det darifran finns forbindelse tillsammans hjarnan igeno nervceller. Sadana kopplingar befinner sig nodvandiga for att mojlig paverkan gallande organet skal kunna donera beteendemassiga reaktioner.
Utvecklingen kan aga lett mo att ett dyli formaga sasom verkligen fanns hos oss overdrive lange sedan nu inneha forsvunnit. Hos moss har en saker arvsanlag visat sig koda stav nagon viktig jonkanal ino deras vomero-nasalorgan. Nar den befinner sig vrickad funka icke organet, sam mossen kan emedan inte langre skonj ens vilket kon andra moss ager. Hos folk ar hygglig denna gen demolerad samt uttrycks inte alls.
Michael Meridith, som ar neuroforskare spann Florida State University, age vandrat genom de plug inom amnet sasom har gjorts. Ann sa lange sager han att det icke finns evidens for att det hos vuxna personer finns ett fungerande vomero-nasalt organ. Hans deduktion publicerades inom den vetenskapliga tidskriften Chemical Senses.
Likadan doft, skild gensva
– mig antar att signaler fran feromonlika amnen formedlas mot hjarnan igeno saken dar vanliga luktslemhinnan, sager Ivanka Savic-Berglund, overlakare sam docent ino neurovetenskap bred Karolinska institutet.
Inom en undersokning som publicerades inom den vetenskapliga tidskriften Neuron har hon undersokt vad sasom sker inom mans och kvinnors hjarnor nar dom luktar gallande skild konshormonlika amnen. Tillsamman assistans utav s k positronemissionstomografi, PET, promenera det att kolla vilka delar bruten hjarnan som aktiveras hos forsokspersonerna nar dom kanner skild doftamnen.
Nar kvinns luktade kungen en amn sasom paminner forsavitt testosteron varenda det icke luktcentrum sasom aktiverades, utan i stallet en s k center ino hjarnans hypotalamusregion. Hanar reagerade pa likadan intelligent nar dom luktade kungen en amne saso liknar det kvinnliga konshormonet ostrogen. Men nar kvinnor luktade gallande den ostrogenlika substansen var det nyligen lukthjarnan sasom aktiverades, sam samma gallde sta man nar do luktade kungen det testosteronlika doftamnet. Det tyder villi att exakt dessa doftsignaler paverkar oss skild pundare pa kon, alternativt nog framfo, avhangig villig vilken konsidentitet sam vilka sexuella preferenser vi inneha. Analog skillnader emella konen ager kar forr kunnat kika hos till exempel rhesusapor.
